Sveriges minoriteter och deras rättigheter

Sverigefinnarnas dag firades på Stockholms stadshus 24.2. 2017, året då Finland fyllde 100 år.
Sverigefinnarnas dag firades på Stockholms stadshus 24.2. 2017, året då Finland fyllde 100 år. Lähde: rskl.se. Kuva Kai Kangassalo

Man räknar att det finns i dag ca 750 000 första-, andra och tredje generationens sverigefinländare. Sverigefinländare är en av de fem befolkningsgrupper som har minoritetsstatus och räknas som en språklig minoritet.

Det finns livligt finskspråkigt förenings- och kulturliv på olika håll i landet och information på nätet om sverigefinsk kultur, föreningsliv, barn- och äldreomsorg, skolor och om våra länders gemensamma historia. Ruotsi.se har som syfte att samla information om olika sverigefinska fenomen och verksamheter och underlätta att hitta dem.

Dålig kunskap om nationella minoriteter

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige. 95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är, visar en undersökning gjord av Utbildningsradion.

Den svenska minoritetspolitiken syftar till att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Judar, romer, samer (som även har ställning som urfolk), sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter. Jiddisch, romani chib, samiska, finska och tornedalsfinska erkändes som nationella minoritetsspråk.

Från den 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärktes ytterligare. Kommunerna och regionerna är t.ex. skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I februari år 2010 ratificerade Sverige

Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt minoritetslagen. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är viktig för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. De ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt, samråda med minoriteterna i sådana frågor samt särskilt främja barn och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem.