Transkulturellt centrum publicerar delrapport om sverigefinnars hälsa.
I projektet som pågår året ut undersöker Transkulturellt c entrum hur sverigefinnar i Region Stockholm ser på hälsa och välfärd, särskilt psykisk hälsa. Vad har gruppen för erfarenheter av hälso- och sjukvård? Och hur vill gruppen att vården ska utvecklas?
Projektet ”Att vara sverigefinne i Stockholm: Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov” sker på uppdrag av hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, som vill ha mer kunskap om de nationella minoriteternas hälsa och sverigefinnarna är en av dem.
Den första delrapporten innehåller en kunskapsöversikt som sammanställer det som hittills är känt om sverigefinnars hälsa.
– Vi har gått igenom 116 forskningsartiklar som publicerats de senaste 30 åren, säger Mattias Strand från Transkulturellt Centrum. Därefter har vi delat in översikten i tre områden: kroppslig hälsa, psykisk hälsa samt hälsoläget hos de så kallade finska krigsbarnen.
Sämre hälsa bland Finlandsfödda
Kunskapsöversikten pekar på att Finlandsfödda kvinnor och män, som grupp, tenderar ha sämre hälsa än Sverigefödda såväl kroppsligt som psykiskt. Detsamma gäller gruppen Finlandsföddas barn – den så kallade ”andra generationen” jämfört med barn till Sverigefödda. Detta understryker vikten av ett fortsatt arbete för att identifiera hälsoskillnadernas orsaker och ta fram insatser som kan förbättra hälsan hos personer med finsk bakgrund i Sverige.
Inför den kommande slutrapporten har projektet intervjuat sverigefinnar i Stockholm och ska nu analysera det som framkommit, vad gäller gruppens upplevelser av hälsa och ohälsa samt deras erfarenheter av, och önskemål om, vård.
– Planen är att presentera en slutrapport till våren, med lansering i april, säger Mattias. Vi hoppas att resultaten ska komma till användning för vårdgivare och andra inom regionen så de bättre förstår den sverigefinska gruppens behov och kunna erbjuda dem en mer anpassad vård.