I den svenska kulturkanon som offentliggjordes i början av september togs minoriteter inte alls i beaktande. Den sverigefinska journalistföreningen lade fram egna förslag som väl kunde passa in i kulturkanonen, som en del av det finländska bidraget till byggandet av det svenska samhället.
Under nästan 700 år delade Sverige och det nuvarande Finland samma rike, lagar och värderingar. Den gemensamma historien har tydligt påverkat det svenska samhällets utveckling och den svenska kulturen.
Befolkningen i den östra riksdelen har tidigt varit en integrerad del av Sverige. Jordägande bönder hade rätt att skicka representanter till riksdagen redan från 1300-talet.
Olika yrkesgrupper rörde sig över Kvarken och från 1590-talet bosatte sig de svedjebrukande skogsfinnarna i skogslänen.
Gustav Vasas reformation syftade till att alla skulle få Guds ord på sitt eget språk. 1686 års kyrkolag trycktes på finska år 1688. Den finska kyrkan på Slottsbacken i Stockholm invigdes 1725.
Betydelsefulla riksdagsledamöter och kulturpersonligheter har haft finska rötter.
Anders (Antti) Chydenius arbete var avgörande för att Sverige år 1766 fick världens första tryckfrihetsförordning.
Finlands nationalskald J. L. Runeberg skildrar i Fänrik Ståls sägner upplösningen av statsförbundet år 1809, då Sverige förlorade Finlands landskap.
Den finska befolkningen i Tornedalen blev kvar på den svenska sidan av gränsen.
Arbetskraftsinvandringen från Finland har i hög grad bidragit till att Sverige utvecklats till en välfärdsstat. Under toppåren 1968–1971 flyttade 110 000 finländare till Sverige för att arbeta. I dag finns det cirka 730 000 personer med finsk bakgrund i Sverige (SCB 2024).
Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter.
Enligt språklagen (2009:600) har myndigheterna ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.
Förslaget utarbetades för den sverigefinska journalistföreningens räkning av föreningens ordförande Kaarina Wallin, professor emeritus Jarmo Lainio vid Stockholms universitet, journalisten Asta Lumikero, professor emeritus Tom Moring samt journalisten Liisa Paavilainen.