Det har gått 25 år sedan Sverige erkände de fem nationella minoriteterna. Enligt DO finns det fortfarande stora brister i efterlevnaden av minoritetskonventionerna.
DO i en ny rapport fast att erkännandet var ett viktigt vägskäl men att många fortfarande lever med konsekvenserna av diskriminering. Rapporten innehåller flera förslag på åtgärder för att stärka minoriteternas rättigheter.
Diskrimineringsombudsmannen vill att regeringen vidtar åtgärder för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Dit tillhör judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – och deras språk som nationella minoritetsspråk.
I en ny rapport föreslås bland annat att språk ska läggas till som en självständig diskrimineringsgrund, att skyddet för offentlig verksamhet utvidgas och att en processfond inrättas för att organisationer som arbetar med antidiskriminering, ska kunna söka stöd för rättegångskostnader i diskrimineringsärenden.
Enligt Sverigefinländarnas delegation låter åtgärderna bra på pappret men de har svårt att tro att det skulle leda till några större förändringar i praktiken.
Att språk skulle bli en självständig diskrimineringsgrund har varit på tapeten i flera år. DO:s utredare var redan 2022 positiv till en fortsatt utredning, men konstaterade då att vissa fall av språkdiskriminering redan kan prövas enligt nuvarande lagstiftning.
– Språk som diskrimineringsgrund är något Europarådet har uppmärksammat flera gånger under sina besök i Sverige. Nu är det dags att utreda frågan, säger Lars Arrhenius. Diskrimineringsombudsmannen betonar att effekterna av historiska orättvisor måste hanteras för att de inte ska upprepas.
– Vi lägger nu fram en rad nya rekommendationer till regeringen, och om de tas på allvar tror vi att förändring är möjlig. Det skulle vara oerhört viktigt för dessa grupper, säger Lars Arrhenius. (SVT/Uutiset)
Fotograf: Stina Gränfors