På Svenska

Sverigefinnarnas dag firades på Stockholms stadshus 24.2. 2017, året då Finland fyllde 100 år.
Sverigefinnarnas dag firades på Stockholms stadshus 24.2. 2017, året då Finland fyllde 100 år. Lähde: rskl.se. Kuva Kai Kangassalo

Hur vet man vad som finns på finska i Sverige?

Sverigefinländare är en av de fem befolkningsgrupper som har minoritetsstatus och räknas som en språklig minoritet. Det finns livligt finskspråkigt förenings- och kulturliv på olika håll i landet och information på nätet om sverigefinsk kultur, föreningsliv, barn- och äldreomsorg, skolor och om våra länders gemensamma historia. Ruotsi.se har som syfte att samla information om olika sverigefinska fenomen och verksamheter och underlätta att hitta dem.

Dålig kunskap om nationella minoriteter

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige. 95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är, visar en undersökning gjord av Utbildningsradion.

Den svenska minoritetspolitiken

Den svenska minoritetspolitiken syftar till att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. I februari år 2010 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Judar, romer, samer (som även har ställning som urfolk), sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter. Jiddisch, romani chib, samiska, finska och tornedalsfinska erkändes som nationella minoritetsspråk.

Från den 1 januari 2019 reviderades lagen så att rättigheter och skyldigheter stärktes ytterligare. Kommunerna och regionerna är t.ex. skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt minoritetslagen. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är viktig för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. De ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt, samråda med minoriteterna i sådana frågor samt särskilt främja barn och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem.

Förvaltningsområden (2021)

Utöver de allmänna bestämmelserna gäller särskilda rättigheter för finska, meänkieli och samiska inom så kallade förvaltningsområden:
Enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare. Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken. Kommuner har särskilda skyldigheter att erbjuda förskola och äldreomsorg, helt eller till väsentlig del på minoritetsspråken, om någon i förvaltningsområdet önskar detta.

Finska förvaltningsområden: Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gislaved, Gävle, Gällivare, Göteborg, Haparanda, Hallstahammar, Haninge, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Järfälla, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Kramfors, Köping, Laxå, Lindesberg, Ludvika, Luulaja, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skellefteå, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Söderhamn, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Uddevalla, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Umeå, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Örnsköldsvik, Österåker, Östhammar ja Övertorneå.
Saame förvaltningsområden: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Härjedalen, Jokkmokk, Gällivara, Kiiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Uumaja, Vilhelmina, Åre, Älvdalen ja Östersund.

Meänkieli förvaltningsområden: Haparanda, Gällivara, Kalix, Kiiruna, Pajala ja Övertorneå.

Sverigefinnarnas dag firas på folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag den 24 februari. Dagen började firas 2011 och från och med 2012 finns den som en officiell dag i den svenska almanackan. Dagen ska synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet.  Sverigefinska flaggan ritades av Andreas Ali Jonasson 2007 och togs fram av Sverigefinska flaggans vänner. Flaggan innehåller både den finska och den svenska flaggans färger.

 

Varje höst anordnas en sverigefinsk bok- och kulturmässa

Sverigefinska organisationer

Sverigefinska organisationslivet är levande och mångsidig, det finns både minoritets-, fritids- och kulturföreningar runt om i landet, både riks- och lokalföreningar.

Sverigefinländarnas delegation

Sverigefinländarnas delegation är en paraplyorganisation för den sverigefinska nationella minoriteten. Delegationen verkar på riksplan, medan dess medlemsorganisationer arbetar på lokal och regional nivå. Till delegationens ansvarsområde hör generella och principiella frågor som rör finska språket, sverigefinnarna samt de nationella minoriteternas ställning och rättigheter i Sverige.

Delegationens huvuduppgifter är påverkansarbete, representation och information. Påverkansarbetet innefattar bland annat deltagande i samråd och minoritetspolitiska diskussioner, uppföljning och analys av sverigefinnarnas och finska språkets situation samt samarbete med andra nationella minoriteter. Det innebär också främjande av sverigefinnarnas rättigheter genom aktivt lobbyarbete, exempelvis genom att föra en kontinuerlig dialog med Europarådets uppföljningskommittéer.

Delegationen strävar också efter att komplettera regeringens och de olika myndigheternas egen informationsverksamhet, sprida information bland sverigefinnarna och att lyfta fram minoritetsfrågorna även bland majoritetsbefolkningen.

Nej till språk som diskrimineringsgrund

Europarådet har uppmanat Sverige att ändra sin lagstiftning så att språk tas med som diskrimineringsgrund i lagen, vilket aktualiserats efter fall där barn blivit tillsagda att inte prata finska i skolan.

Fem av åtta riksdagspartier – M, SD, KD, L och S – vill inte ha ett uttryckligt förbud mot språk”. Det tror vi inte behövs utan vi har en diskrimineringslag och den tror jag vi ska ha som den är”, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

V, MP och C är beredda att ändra i diskrimineringslagen. ”Det är helt förkastligt att man inte får prata sitt minoritetsspråk och är det så att språk inte ryms inom de diskrimineringsgrunder som idag finns så är vi absolut positiva till att utreda frågan och införa det”, säger Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson menar att Sveriges nuvarande lag täcker även språkdiskriminering och behöver inte ändras på den punkten. ” Visar det sig att lagstiftningen är för svag på det här området så behöver vi naturligtvis titta över det, säger hon.

I juni 2021 meddelade den dåvarande jämställdhetsministern Märta Stenevi (MP) att det inte var aktuellt med en utredning av språk som diskrimineringsgrund , men nu gör Miljöpartiet en annan bedömning och vill ändra diskrimineringslagen till att uttryckligen förbjuda språkdiskriminering.

(Sveriges Radio/Finska)